Historia
Varför en ”Barnens Dag”?
Idén om en Barnens Dag kom ursprungligen från Danmark, och i Sverige hölls det första firandet år 1905. Syftet var att ge barn från mindre bemedlade familjer i städerna en chans till en sommarvistelse på landet.
Någon fast datum fanns inte, men i Kumla blev pingsthelgen tradition för firandet. Där väcktes idén i början av 1940-talet, och 1942 bildades en styrelse som tog tag i planerna. Två framträdande personer i den första styrelsen var John Norlander och Nisse Nyström.
Motståndet i början
I början mötte initiativet stort motstånd ? särskilt från frikyrkor och nykterhetsrörelser. Detta eftersom man planerade att bygga en dansbana i samband med festligheterna. Under den tiden var det debatt i medierna om ”dansbaneeländet”, där dans ansågs leda ungdomar till fylleri och omoral. Att dessutom ordna dans mitt i en religiös helg gjorde inte saken bättre.
Trots detta hölls Kumlas första Barnens Dag år 1943. Överskottet blev 13 000 kronor, vilket sporrade föreningen att satsa på en ännu större fest året därpå.
Barnkolonin i Åsa
Med hjälp av överskotten kunde föreningen köpa mark i Åsa i Halland för att bygga en barnkoloni. Redan 1945 tog man emot de första grupperna barn.
Motståndet försvann snabbt. Kommunen började ge ekonomiskt stöd, föreningar deltog, och upp till 700 Kumlabor engagerade sig i förberedelserna och genomförandet av Barnens Dag.
Festplatsen vid Kumlasjön
Festligheterna hölls vid Kumlasjön. Här fanns scen, tivoli, lottstånd ? och ett mycket karakteristiskt damm som uppstod när tusentals fötter trampade omkring i solskenet.
Förberedelserna pågick i månader. Vissa attraktioner kom färdiga, som karuseller och basarstånd, men mycket byggdes upp på plats.
John Norlander, som kallades Barnens Dags general, lade ner enormt arbete, ofta på bekostnad av sin fritid ? och ibland tog han tjänstledigt från sin lärartjänst för att allt skulle fungera.
Reklam och marknadsföring
För att locka besökare spreds affischer över hela landet. 1952 reste till exempel ett ”indianläger” runt i Närke veckan före festivalen som en slags levande reklam. SJ satte även in extratåg till rabatterade priser för resenärer till Kumla.
Lillesta ? Barnens nöjesfält
På stranden vid Kumlasjön byggdes Lillesta, ett nöjesfält för barn. Här fanns scen, karuseller, fiskdammar och uppträdanden av skolbarn i form av sång, teater och sketcher. Det fanns även ett mini-zoo, lotteristånd och det populära lilleputtåget ? konstruerat av Åke Hoffström ? som blev ett återkommande inslag från 1949.
Artister och underhållning
Barnens Dag lockade många stora artister genom åren ? från lokala förmågor till storstjärnor som Zarah Leander, Douglas Håge och Hep Stars. Lennart Hyland var konferencier i nästan 15 år.
ABF-teatern var också ett återkommande inslag. Redan 1943 framfördes ”Lasse Maja” under Tage Goldheims ledning. En annan spektakulär uppvisning var när Bob-Gerry-truppen körde motorcykel på lina mellan Kumlasjön och vattentornet.
Festtåget ? Karneval på hjul
Höjdpunkten under pingsten var det stora karnevalståget. Startplatsen varierade men tåget gick alltid genom stan till Kumlasjön. Varje år hade sitt tema ? exempelvis Från forntid till nutid, Ett svep genom fem världsdelar eller Kromosomtåget.
1952 hölls en tävling mellan olika stadsdelar om den bästa kortegen, och engagemanget var enormt. Det mest minnesvärda tåget var blomstertåget 1959, där hela 150 000 pappersblommor tillverkades av invånarna.
Mer än bara fest
Barnens Dag innehöll även andra arrangemang: rid- och gymnastikuppvisningar, fotbollsmatcher och till och med ett schackparti med levande pjäser. Det fanns skönhetstävlingar, där olika ”misser” utsågs ? som Miss Gullviva eller Miss Svealand.
Den viktigaste rollen var dock Barnens Dag-prinsessan. Hon valdes genom skolornas röstning, och hade som uppgift att representera festen och samla in pengar till barnkolonin i Åsa.
Nedgång och avslut
Allt detta byggde på ideellt arbete. Men under 1970-talet förändrades samhället. I Örebro startade en alternativ Barnens Dag som kritiserade de mer traditionella firandena för att vara kommersiella och omoderna. Många unga valde bort det gamla upplägget.
1977 gick det sista Barnens Dag-tåget genom Kumla ? efter 34 år. Nöjesfältet fortsatte några år till, men kostnaderna, särskilt för artister, blev för höga. Överskotten minskade, ibland blev det till och med underskott.
Arvet lever vidare
Även om själva festligheterna upphörde, lever föreningen bakom Barnens Dag kvar. Den driver fortfarande barnkolonin i Åsa ? trogen sitt ursprungliga syfte: att ge barn möjlighet till glädje, gemenskap och sommarvistelse.
