{"id":31,"date":"2025-07-03T10:23:04","date_gmt":"2025-07-03T08:23:04","guid":{"rendered":"https:\/\/barnensdag.se\/kumla\/?page_id=31"},"modified":"2025-11-10T05:28:11","modified_gmt":"2025-11-10T04:28:11","slug":"historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/barnensdag.se\/kumla\/historia\/","title":{"rendered":"Historia"},"content":{"rendered":"
\"En<\/figure>\n

<\/h2>\n

Varför en ”Barnens Dag”?<\/h2>\n

Idén om en Barnens Dag kom ursprungligen från Danmark, och i Sverige hölls det första firandet år 1905. Syftet var att ge barn från mindre bemedlade familjer i städerna en chans till en sommarvistelse på landet.<\/p>\n

Någon fast datum fanns inte, men i Kumla blev pingsthelgen tradition för firandet. Där väcktes idén i början av 1940-talet, och 1942 bildades en styrelse som tog tag i planerna. Två framträdande personer i den första styrelsen var John Norlander och Nisse Nyström.<\/p>\n

Motståndet i början<\/h3>\n

I början mötte initiativet stort motstånd – särskilt från frikyrkor och nykterhetsrörelser. Detta eftersom man planerade att bygga en dansbana i samband med festligheterna. Under den tiden var det debatt i medierna om ”dansbaneeländet”, där dans ansågs leda ungdomar till fylleri och omoral. Att dessutom ordna dans mitt i en religiös helg gjorde inte saken bättre.<\/p>\n

Trots detta hölls Kumlas första Barnens Dag år 1943. Överskottet blev 13 000 kronor, vilket sporrade föreningen att satsa på en ännu större fest året därpå.<\/p>\n

<\/h2>\n

Barnkolonin i Åsa<\/h2>\n

Med hjälp av överskotten kunde föreningen köpa mark i Åsa i Halland för att bygga en barnkoloni. Redan 1945 tog man emot de första grupperna barn.<\/p>\n

Motståndet försvann snabbt. Kommunen började ge ekonomiskt stöd, föreningar deltog, och upp till 700 Kumlabor engagerade sig i förberedelserna och genomförandet av Barnens Dag.<\/p>\n

<\/h2>\n

Festplatsen vid Kumlasjön<\/h2>\n

Festligheterna hölls vid Kumlasjön. Här fanns scen, tivoli, lottstånd – och ett mycket karakteristiskt damm som uppstod när tusentals fötter trampade omkring i solskenet.<\/p>\n

Förberedelserna pågick i månader. Vissa attraktioner kom färdiga, som karuseller och basarstånd, men mycket byggdes upp på plats.<\/p>\n

John Norlander, som kallades Barnens Dags general, lade ner enormt arbete, ofta på bekostnad av sin fritid – och ibland tog han tjänstledigt från sin lärartjänst för att allt skulle fungera.<\/p>\n

<\/h2>\n

Reklam och marknadsföring<\/h2>\n

För att locka besökare spreds affischer över hela landet. 1952 reste till exempel ett ”indianläger” runt i Närke veckan före festivalen som en slags levande reklam. SJ satte även in extratåg till rabatterade priser för resenärer till Kumla.<\/p>\n

<\/h2>\n

Lillesta – Barnens nöjesfält<\/h2>\n

På stranden vid Kumlasjön byggdes Lillesta, ett nöjesfält för barn. Här fanns scen, karuseller, fiskdammar och uppträdanden av skolbarn i form av sång, teater och sketcher. Det fanns även ett mini-zoo, lotteristånd och det populära lilleputtåget – konstruerat av Åke Hoffström – som blev ett återkommande inslag från 1949.<\/p>\n

<\/h2>\n

Artister och underhållning<\/h2>\n

Barnens Dag lockade många stora artister genom åren – från lokala förmågor till storstjärnor som Zarah Leander, Douglas Håge och Hep Stars. Lennart Hyland var konferencier i nästan 15 år.<\/p>\n

ABF-teatern var också ett återkommande inslag. Redan 1943 framfördes ”Lasse Maja” under Tage Goldheims ledning. En annan spektakulär uppvisning var när Bob-Gerry-truppen körde motorcykel på lina mellan Kumlasjön och vattentornet.<\/p>\n

<\/h2>\n

Festtåget – Karneval på hjul<\/h2>\n

Höjdpunkten under pingsten var det stora karnevalståget. Startplatsen varierade men tåget gick alltid genom stan till Kumlasjön. Varje år hade sitt tema – exempelvis Från forntid till nutid<\/em>, Ett svep genom fem världsdelar<\/em> eller Kromosomtåget<\/em>.<\/p>\n

1952 hölls en tävling mellan olika stadsdelar om den bästa kortegen, och engagemanget var enormt. Det mest minnesvärda tåget var blomstertåget 1959, där hela 150 000 pappersblommor tillverkades av invånarna.<\/p>\n

<\/h2>\n

Mer än bara fest<\/h2>\n

Barnens Dag innehöll även andra arrangemang: rid- och gymnastikuppvisningar, fotbollsmatcher och till och med ett schackparti med levande pjäser. Det fanns skönhetstävlingar, där olika ”misser” utsågs – som Miss Gullviva eller Miss Svealand.<\/p>\n

Den viktigaste rollen var dock Barnens Dag-prinsessan. Hon valdes genom skolornas röstning, och hade som uppgift att representera festen och samla in pengar till barnkolonin i Åsa.<\/p>\n

<\/h2>\n

Nedgång och avslut<\/h2>\n

Allt detta byggde på ideellt arbete. Men under 1970-talet förändrades samhället. I Örebro startade en alternativ Barnens Dag som kritiserade de mer traditionella firandena för att vara kommersiella och omoderna. Många unga valde bort det gamla upplägget.<\/p>\n

1977 gick det sista Barnens Dag-tåget genom Kumla – efter 34 år. Nöjesfältet fortsatte några år till, men kostnaderna, särskilt för artister, blev för höga. Överskotten minskade, ibland blev det till och med underskott.<\/p>\n

<\/h2>\n

Arvet lever vidare<\/h2>\n

Även om själva festligheterna upphörde, lever föreningen bakom Barnens Dag kvar. Den driver fortfarande barnkolonin i Åsa – trogen sitt ursprungliga syfte: att ge barn möjlighet till glädje, gemenskap och sommarvistelse.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Varför en ”Barnens Dag”? Idén om en Barnens Dag kom ursprungligen från Danmark, och i Sverige hölls det första firandet år 1905. Syftet var att ge barn från mindre bemedlade familjer i städerna en chans till en sommarvistelse på landet. Någon fast datum fanns inte, men i Kumla blev pingsthelgen tradition för firandet. Där väcktes […]<\/p>\n","protected":false},"author":72,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-31","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/barnensdag.se\/kumla\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/31","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/barnensdag.se\/kumla\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/barnensdag.se\/kumla\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barnensdag.se\/kumla\/wp-json\/wp\/v2\/users\/72"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barnensdag.se\/kumla\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/barnensdag.se\/kumla\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/31\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/barnensdag.se\/kumla\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}