Föreningen



i korthet

Historik för Borlänge Barnens Dagsförening.

Borlänge Barnens Dagsförening bildades 1933 av en initiativtagare vid namn  Skollärare Hugo Lindh.

Föreningen startade snart 3 kolonier ”för mindre bemedlade och behövande barn” som drevs i många år.

Man arrangerade Barnens Dagsfesten i samband skolstart i augusti varje år och var Folkets Parks

största festlighet under året. Intäkterna från festligheterna användes till att driva de tre kolonierna.

Stort Nöjesfält deltog i festligheterna samt kända artister, allt i Folkets Park.

Det var en av Dalarnas största folkfester.

Barnens Dagståget startade alltid vid Domnarvs vallen eller Wallinskolan och gick genom staden

upp till Folkets Park. Många hundra barn deltog i tåget och tusentals människor kantade färdvägen.

1977 lades föreningen på is och verksamheten togs upp igen 1992. Initiativtagare till detta var

Efwa Hult, anställd på Folkets Hus. År 1 körde man enbart ett program i Folkets Park, år 2 och

framåt blev det en riktig verksamhet i föreningen. Man skapade augustifesten som den en gång

var och började så småningom med hjälpverksamhet för barn i Borlänge.

Scen & Showskolan bildades av föreningen 1997, och Kicki Bergsten tog hand om den biten.

Första året var det en vecka och har nu växt till 3 veckor. Kurt Peleback, Kicki Bergsten och Gunnar

Eriksson har varit med från återstarten 1992. Nuvarande styrelse är, klicka på styrelse.

Gunnar Eriksson blev ordförande i föreningen 1994 och föreningen blev medlem i Barnens Dags Riksförbund.

Gunnar Eriksson blev ordförande i Barnens Dags Riksförbund 2006 och är så fortfarande.

· Sommarkoloniidén härstammar från Schweiz i början av 1800-talet
· Förskollärarinnan Agnes Lagerstedt, inspirerad av den schweiziska idén skapar Sveriges första sommarkoloni 1884
· Medicinalstyrelsens chef, generaldirektör Huss intresserar hovet som bildar skollovskolonier 1885
· Den första Barnens Dagsfestival hålls i Grängesberg 1901
· Stockholms första Barnens Dagsfest 1904 med insamling på gator och torg på initiativ av direktör Claes Virgin
· Barnens Dags Förening bildas 1909 för en fastare organisation
· Sveriges Barnens Dagsledares Föreing bildas 1941
· Barnens Dags Riksförbund bildas 1967
· Stadgarna moderniseras på Riksförbundsmötet 2000

Barnens Dags rörelsen uppstod vid sekelskiftet 1800/1900 ur behovet av att samordna och organisera det insamlings- och välgörenhetsarbete som alltsedan 1884 pågått för att skaffa pengar till stärkande sommarvistelser, kolonier, för fattiga, trångbodda, klena, svaga och sjukliga barn.

Idén till sommarkolonier härstammar från Schweiz där man i början av 1880-talet förde i diskussioner om denna verksamhet utifrån två viktiga skäl. Dels att barnens kroppsliga och själsliga krafter skulle förbättras för att reparera det gångna skolårets och vinterns påfrestningar och för att göra dem mer tåliga inför nästa skolår. Dels att barnens sedliga uppfostran skulle förbättras genom punktlighet, renlighet och artighet.
Till Sverige kom idén genom att medicinalstyrelsens chef, generaldirektör Magnus Huss 1884 skrev en artikel om den Schweiziska idén. Den nyblivna förskollärarinnan Agnes Lagerstedt, 34 år, fick information om artikeln av sin bror.

Agnes Lagerstedt
1883 kom Agnes Lagerstedt 34 år, från Askersund till Hedvig Eleonora folkhögskola i Stockholm. En liten 7-årig gosse som såg mycket ensam ut i världen, anförtrodde sig särskilt till Agnes. Hon funderade på vad hon kunde göra för att pojken och bestämde sig den 1 maj 1884 för att ge sina semesterplaner på båten och istället fara ut med gossen och en grupp av klassens klenaste barn till skärgården.

Agnes fick stöd för sin idé. Hon samlade in pengar och utrustning från företag och privatpersoner. Redan i juni 1884 hade hon allt hon behövde. Utan att hinna besiktiga den, hyrde hon för 75 kronor en gård i Tulka på Häverö. Gården låg vid havet i Roslagen och Agnes ansåg därför att den uppfyllde de viktigaste kraven för en sommarkoloni; frisk luft och möjlighet till stärkande bad.
18 små skyddslingar och en skolkollega hade hon med sig då hon klockan 8 en junikväll steg ombord på ångaren Roslagen för en nattlig resa till Tulka. Barnen fick sova i lastrummet. Enligt utsago lämnade denna allra förstasommarkoloni bara goda spår efter sig. Genom sitt friska exempel på hur barnens sommar kunde göras drägligare, hade Agnes Lagerstedt startat en verksamhet som alltjämt fortlever.

Skollovskolonier bildades 1885
Året därpå, 1885 samlades några av stadens välbeställda och lyckligt lottade för att diskutera hur de kunde driva den nya schweiziska välgörenhetsverksamheten vidare. Generaldirektör Huss tog kontakt med Kronprinsessa Victoria som genast blev intresserad av idén om barnkolonier. Vid ett möte på slottet den 17 april 1885 bildades ”Föreningen för sommarkolonier” i vilken Victoria blev hedersordförande.
Agnes Lagerstedt fanns med i verksamheten och arbetade som koloniföreståndarinna i de följande åtta åren. Hon lär ha sagt: ”Och aldrig, har jag med en så ren och oblandad glädje satt igång något som skollovskolonierna”.
Runt om i Stockholm stads olika församlingar bildades lokalföreningar med egna styrelser. Lokalföreningarna utsåg vardera två ledamöter till i Centralstyrelsen. Välgörenhetens tillskyndare, den kyrkliga församlingen, skolan och fattigvården var huvudintressenter i skollovskoloniföreningarna.
Redan under föreningens första år 1885 anordnades 17 skollovskolonier för 353 barn i åldrarna 6-14 år.

Barnens Dagsfest i Grängesberg 1901
Barns behov av sommarkolonier fanns inte bara i Stockholm utan även i landet. Så till exempel i Grängesberg i Dalarna. Där var det fattigt i gruvarbetarhemmen med låga löner och trångboddhet. Elakartade sjukdomar härjade främst bland barnen och många var mottagliga för den tuberkulösa sjukdomen skrofulos, en sjukdom som går att förebygga och verksamt behandla med solbad, frisk luft och närande föda. Ortens läkare uppmanade därför sällskapet ”Enighet och Vänskap” som arbetade för främjandet av samhällets kulturliv att rikta sitt arbete på att skaffa pengar till realiserandet av en skollovskoloni på Öddö i Strömstad. Målarmästaren Hjalmar Eklund och maskinisten Karl August Nordmark, båda med utpräglat socialt samvete kom p idén att de genom sommarfester kunde dra in pengar. Behållningen skulle komma barnen till glädje och de kallade därför festen rätt och slätt för Banens Dag.
Härigenom kom Sveriges första Barnens Dagsfest att genomföras i Casselska parken i Grängesberg den 11 och 12 maj 1901.

Välgörenhet intern angelägenhet för de välsituerade
I Stockholm var välgörenheten som möjliggjorde koloniverksamheten främst en uppgift för samhällets elit, den välsituerade över- och medelklassen. Insamlingen av pengar var oftast ien intern angelägenhet för dem och någon bred folklig förankring hade inte insamlingarna.

1903 och 1904 genomfördes i Danmark sk. ”Börnehjælpsdagar”. Dessa välgörenhetstillställningar var annorlunda organiserade än i Sverige. Främst genom att pengar ackvirerades med ett stort antal insamlingsbössor som gjorde det hela bredare och folkligare. Den Danska insamlingsidén togs till Sverige och Stockholm av direktör Claes Virgin från Lidingö.
För att hjälpa skollovskolonierna och de fattiga och sjuka barnen i Stockholm anordnades år 1905, på initiativ av Claes Virgin, Stockholms första Barnens Dags fest. Huvudpunkten i programmet var bössinsamlingen på stadens gator och torg.
Den första BD-festens inkomster blev 78.363:64 kr och utgifterna 2.268:91 kr. Behållningen till koloniverksamheten blev således hela 76.095:03 kronor.
Enligt Virgin så hade nu ansvaret för barnkoloniverksamheten breddas till hela folket. Alla fick vara med och stödja denna angelägna verksamhet.

Barnens Dags Förening bildas 1909 för att skapa en fastare organisation
1905 fanns i Stockholm ingen fast organisation för Barnens Dags festerna. Det var privatpersoner som höll ihop det hela. Därför beslutade 1909, de inblandade att bilda en Barnens Dags Förening och ge festligheterna en fastare organisation.
Därmed hade Barnens Dags Föreningen i Stockholm bildats med uppdrag att årligen ordna Barnens Dags fester till förmån för skollovskoloniverksamheten.
Merparten av BD-festernas överskott lämnades som bidrag till de lokala skollovskoloniföreningarna. Men en del avsattes för framtida behov. 1910 ansåg Barnens Dags Föreningen att tiden var mogen att genomföra koloniverksamhet i egen regi. En kommitté inom föreningen fick i uppdrag undersöka lämplig plats i skärgården för ändamålet. Av en slump fick någon representant för BD kontakt med en ledande person inom Samnäs AB vilka ägde stora markområden på Väddö i Roslagen.

På den aktuella marken hade Samnäs AB planerat att anlägga ett kontinentalt havsbad i stil med Årsta havsbad. Men då man ej lyckades förmå ansvariga att anlägga järnväg till Väddö så föll planerna. Samnäs hade intresse av att bevara den skärgårdsnära skogen orörd och då BD berättade om sin idé att anlägga ett barnkoloniområde i skärgården, sammanföll intressena och BD erbjöds 1911 att köpa fastigheterna Lingslätö 1 – 4 på Väddö för 50.000 kronor. 5.000 kronor eftersänktes som stöd till koloniverksamheten, varför köpeskillingen blev 45.000 kronor. Området döptes till Barnens Ö.
I dag omfattar Barnens Ö 650 ha skärgårdsmark på Väddö smalaste ställe, ”Väddö midja”, och har med 3 mil stränder i Ålands hav och Bagghusfjärden.
Redan första sommaren genomförde föreningen koloniverksamhet i egen regi på Barnens Ö. Till sommaren 1912 hade föreningen uppfört två specialanläggningar för koloniverksamhet och utbyggnaden fortsatte sedan fram till 1943 då den senaste egentliga kolonigården, Åhléngården, uppfördes. 1943 fanns 27 gårdar på Barnens Ö med plats för 2.000 barn.
I dag har Barnens Ö ca 350 fstigheter som konstituerar 23 kolonigårdar, eller sommargårdar som de i dag kallas, med över 1.000 bäddar. Vissa gårdar nyttjas numera året runt. Med stigande krav på hälsovård och säkerhet har antalet barn per gård i stort ett halverats sedan 1940-talet.

Förutom att driva kolonigårdarna själva, lånade BD-föreningen ut de flesta av Barnens Ö:s gårdar till skollovskoloniföreningarna i Stockholm.Genom Barnens Dags festerna i Stockholm lämnade föreningen kontinuerligt bidrag till skollovskoloniföreningarnas verksamhet och festerna var ända fram på 1970-talet föreningens främsta inkomstkälla.

Ur jubileumsskriften ”Föreningen för skollovskolonier 50 år 1885 – 1935” kan man läsa att år 1934 omfattade verksamheten på Barnens Ö 39 kolonier som drevs av skollovskoloniföreningar och 9 kolonier som drevs av Barnens Dags Föreningen själv.
I skollovskoloniföreningarnas verksamhet deltog 1.876 barn vilka var på kollo i 57 till 65 dagar, alltså hela sommarlovet.

Sveriges Barnens Dagsledares Förening bildas 1941
Barnens Dags Föreningar som genomförde Barnens Dags fester till förmån för koloniverksamhet, bildades varefter i hela landet.
De personer som ansvarade för Barnens Dags festerna, kallades Barnens Dagsledare. Dessa bildade den 26 maj 1941 ”Sveriges Barnens Dagsledares Förening”. Föreningens beskyddare var D.D.M.M. Konungen och Drottningen och hedersordförande var Greve Lennart Bernadotte.
Föreningen delade ut förtjänsttecken i guld, guld-, silver- och bronsplaketter, Lennart Bernadotte Kannan för bästa Barnens Dags fest samt Kungapokalen skänkt av H.M. Gustav V 1943.
Den 31-12 1960 var 149 Barnens Dags Föreningar runt om i landet med i Barnens Dagsledarnas Förening.

Barnens Dags Riksförbund bildas 1967
På initiativ av Barnens Dagsledarnas Förening bildades fredag den 27 oktober 1967 Barnens Dags Riksförbund med uppgift att verka för:
– en fastare organisation av Barnens Dagsrörelsen,
– medlemsvård, rekonstruktion av ”vilande” föreningar och biträde vid bildande av nya,
– att ge programverksamheten en tilltalande form och samtidigt söka förbilliga kostnaderna för de lokala föreningarna,
– upprättande av normgivande avtal med leverantörer, tivolin m.fl., lösandet av juridiska problem, goda kontakter med olika myndigheter m.fl.,
– att ge service, … råd och annan hjälp åt de föreningar som önskar,
– en gemensam målsättning för Barnens Dags föreningarnas sommargårdsverksamhet,
– egna rikssommargårdar för fysiskt och/eller psykiskt handikappade barn,
– ett rationellt utnyttjande av befintliga sommargårdar,
– kurser för utbildning av sommargårdsledare somt skriftutgivning i de frågor som berör ledarutbildningen och verksamhet på sommargrdarna,
– att ge spridning åt Barnens Dagsrörelsens idé och målsättning genom bl.a. press, radio och TV.

Vid Riksförbundets årsmöte 17 mars 2000, moderniserades stadgarna. Barnens Dags rörelsens idé och målsättning fastställdes till:
att genom sin centrala och lokala verksamhet på olika sätt allmänt stödja intressen som värnar barnen.
Särskilt skall Barnens Dagsarbetet inriktas på ”barns rätt till aktiva stimulerande semester/kollo upplevelser”.

Barnens Dagsrörelsen skall i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter, särskilt rikta Barnens Dagsarbetet bl.a. utifrån;
att barn är alla under 18 år,
att alla barn har samma rättigheter, utan diskriminering eller åtskillnad,
att alla åtgärder ska vara för barnets bästa,
att barnet har rätt att få sin stämma hörd, eventuellt genom ombud, i saker som angår det,
att respektera att föräldrarna har huvudansvaret för att uppfostra barnet,
att barnet har rätt att framföra sin mening i allt som berör det. Barnet åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets mognad,
att fysisk och psykiskt handikappade barn har rätt till fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkrar deras värdighet, främjar deras självtillit och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället,
att barnet har rätt till vila, avkoppling, lek och rekreation. Det har också rätt att vara med i och ta del av det konstnärliga och kulturella livet,
att barnet har rätt att bli beskyddad från olovligt bruk av narkotika och får inte utnyttjas vid tillverkning, transport eller handel med narkotika,
att barnet har rätt att bli beskyddad från bruk av alkohol och tobak. Barnet får inte utnyttjas vid tillverkning, transport, handel eller reklam med alkohol och tobak,
att barn har rätt att bli beskyddade från alla former av sexuella övergrepp och utnyttjande.

Nämnda punkter är ”BARNENS DAGS LAG”.
Riksförbundet och lokala Barnens Dags Föreningar åtar sig att aktivt sprida kunskap om
innehållet och syftet med ”Barnens Dags Lag” bland barn och vuxna.

Barnens Dags Riksförbund har idag lokala Barnens Dags Föreningar i 20 städer som medlemmar. BD-föreningar finns från Kiruna i norr till Kristianstad i söder.
Flertalet av föreningarna arrangerar årliga Barnens Dags Fester.
Riksförbundet äger genom Registrerat Varumärke nummer 252 616 ensamrätten till namnet ”Barnens Dag”. Patentet gäller klass 16, trycksaker, tidningar m.m., klass 41 undervisning, utbildning och underhållning samt klass 42 intern service till förbundsmedlemmar. Märket får användas av medlemmar i Barnens Dags Riksförbund (BDR) i samband med dessa tillställningar i form av festligheter, julmarknader och andra liknande arrangemang.

”Rikskollo” på Barnens Ö är sedan några år en ny verksamhet som Riksförbundet ordnar varje sommar. Till Rikskollot kan de lokala BD-föreningarna sända barn. Detta sker då ofta i samarbete med ortens socialtjänst.
Inom ramen för det utvidgningsarbete (återupprätta fler lokala BD-föreningar) som Riksförbundet nu bedriver är Rikskollo en viktig tillgång. Behovet av ”aktiva stimulerande semester/kollo upplevelser” är för barn och ungdom idag minst lika stort som under 1900-talet, men nu av andra skäl än klenhet, fattigdom och trångboddhet. Omsorg, trygghet, positiva vuxenkontakter m.m. är säkert skälen idag. Efterfrågan på kollo har inte minskat, det vet vi från Stockholm stad. Dock minskar utbudet av koloniverksamhet och avgifterna för att delta höjs.